Jag har jobbat på och börjar nu kanske känna mig redo för att dels trappa ner lite och fokusera lite på mig och att få mig att må bra.
Jag har nu fattat några beslut som jag tror kommer att gynna mig.
Min yngsta son mår bättre och har fått vara med att påverka sin skola för han fick en hel del frånvaro innan han fick sin diagnos. Nu går han i samma klass som hans bästa vän och det har ökat hans motivering till att vara närvarande i skolan.
Min äldsta son har fått en bil och den kräver lite meck men förra veckan fick han ta med sig sina vänner upp till garaget och där hängde de till kl 01.00 så han tyckte att det var superkul.
Mitt mål är att han får sitt körkort när han fyller 18 år i mars 2022.
Jag är med på en dejting sida för jag är inte redo att hänga på krogen och skriver med några men vi tar det väldigt lugnt på den fronten.
Jag har anställt min syster i företaget och det behövs. Jag har inte brist på jobb och jag vill ha någon som jag litar på och har arbetsmoral så jag kan slappna av lite mer.
Kommer även att boka in en massage för det behövs Verkligen.
Jag kommer att pausa vovvensbutik.se och bara fortsätta med hundrastning och att läsa hunduppfödar kursen i år.
Brukar ni ta på er för mycket?
Hur gör ni när ni känner att du inte orkar med?